SFS 1974:595

Vi obducerar varandra levande och leker frihet under ansvar
men vi har inga svar så vi gräver vidare i hetsiga dissektioner
vi öppnar våra sinnen och dörrar och skapar mentala fistlar
för att sudda ut köttsliga gränser
vi hänger upp tistlar och nässlor
för att vara snarstuckna och brända i hemmets otrygga vrå
när som helst kan vem som helst ofreda vem som helst!
Tiden är en illusion, en mental konstruktion för att möjliggöra
organismens överlevnad och schemalägga förseningar till lunchmöten
vi låter våra frustrationer över operationella komplikationer gå ut
ur operationsrummet och ut över barnen
som haver egot kärt.

Vi könsbestämmer och klassificerar alla som kopulerar
inte så mycket för att veta vad de gör
vi vill kunna fantisera om att vara dem
trots allt är genus blott lokala ordningsbestämmelser
alla ting vägs i gyllene knäskålar och jordfästs med fålar
som snart skall slaktas (även om avfallslagen behöver beaktas)
eftersom det lätt kan leda till H1N1k och stimulerar en global epidemi
vad slås 24 timmar om dygnet?

Den rosa prosan är den mest utmanande formen av skrift
vi öppnar kroppar och sinnen med vår polymorfa sexualdrift
fortplantningsdriften förespråkar läppstift framför cellgift
våra ambitioner förför och förgör vårt glada humör
blott kroniska optimister orkar lobotomera och laborera
med kritiska reflektioner och vardagens situationer
ett urholkande uppvaknande med halva kuken i graven.

Så vem drar det kortkorta strået?
En upplyst sexualitet
en jämställd integritet
en utsatt minoritet
som berättar historier om saker som borde ha hänt
som skriver debattartiklar om strypsex och Shariakex
”oresonligt hårda!”
som skrapar fram en börda av att låtsas vara intresserad av livet
i en värld av spel som ter sig allt meningslösare
ty alla svällkroppar skola suddas ut i svampmoln
(vi tror att vi är många men vi är bara en).

Men se! Till hennes förvåning är det någon som bankar
på hennes hjärtas strängt reglade dörr
vem är det som kommer vid den här tiden på dygnet?
hon är ju trots allt fem minuter i midnatt
och plutonium väntar inte…
detta halvliv som tagit över våra liv
tolererar ingabortförklaringar.