Jag skriver poesi för att koppla av hjärnan och istället koppla på charmen. De färdiga verken brukar vara rätt svåra att klassificera, men de kan väl sägas vara en slags digitala aperçu. Målet är att skapa retfullt lekfulla halvsanningar som exploderar av känslor i en metafysisk balansakt mellan det triviala och kosmiska – och helst så svindlade komplexa att det är läsarens sinne som avgör dess verkshöjd. Ett varningens ord: Det är inte direkt hjärta/smärta, så förbered dig på en viss intellektuell skitnödighet. Min poesi läses bäst med ett öppet sinne och minst ett uppslagsverk, dvs. google/wiki är din vän.

Likt den självförhärligande tyske filosofen skriver jag för en läsare som ännu inte är född, vilket innebär att chanserna för att bli utgiven är obefintliga (all poesi är prestigeutgivning). Det här är förstås inte odelat negativt, för nu kan de finna ett hem här istället för att sluta sina dagar på någons toalett.

Publicerat (2014-2015)

Havsförsurningar / Face Förlag
Videodrömmar / Face Förlag
SFS:2004:168 / Face Förlag
Monsterstudier / KANT (endast tryck)
(de)Ikonografi / KANT (endast tryck)
Sic transit glamoria mundi / Floret